Initiativet för Ren Åker Ren
Mat
Vad vill "Ren Åker Ren Mat"
Initiativet "Ren Åker Ren
Mat" vill skydda svenska livsmedel och svensk odlingsmark
från gifter och föroreningar. De restprodukter som tillförs
åkermarken skall vara rena och ofarliga.
Bakgrund
De flesta människor förlitar
sig på att svensk mat framställs på ett naturligt och
säkert sätt. I många avseenden kan vi också vara stolta
över den svenska livsmedelsproduktionen. Devisen "På väg
mot världens renaste jordbruk" har varit en god ledstjärna.
Det har dock visat sig att
det finns problemområden som måste åtgärdas eftersom de
annars förstör mycket av den goodwill som svensk livsmedelsproduktion
strävar efter och förtjänar. Ett sådant problem är kvalitet
och renhet hos den odlingsmark, där vår mat framställs.
Det moderna samhällets byggnader, vägar, bilism, industrier
och sjukhus genererar betydande mängder avfall av olika
slag. Stora delar av detta avfall hamnar i reningsverkens
slam, där det blandas med toalettavlopp.
Avfall sprids på åkermark
Slammet innehåller ämnen
som också förekommer i jordbrukets gödsel, t ex fosfor,
kväve, kalk, mullbildande ämnen etc, som det ligger i
samhällets och lantbrukets intresse att återföra till
åkerjorden. Samtidigt har avfallsföretagen intresse av
att bli kvitt sina gigantiska avfallsmängder. Trots att
andelen närings- och mullbildande ämnen är ytterst liten
i förhållande till resten av avfallet görs nu ökade ansträngningar
att sprida ut det på odlingsmarken. Avfallsföretagen samverkar
här med reningsverken, kommunerna och staten.
Exempel på avfall som söker
sig till vår odlingsmark är:
Avfall från kommunala avloppsreningsverk
Avfallskalk från metallurgisk
industri
Förorenat gruvavfall
Askavfall från förbränningsstationer
Avfall från sjukhus
Avfall från biogasutvinning
Exempel på föroreningar
i dessa avfall är:
Miljögifter
Läkemedelsrester och hormoner
Kemikalier
Smittämnen
Radioaktiva ämnen
Riskabla metaller
Outforskade metaller från
elektronik, datorer och avgasrenare
Till detta skall fogas alla
okända substanser och nedbrytningsprodukter som finns
i alla
avfallstyper.
Intressenterna har, med
reningsverkens paraplyorgan Svenskt Vatten i spetsen,
infört ett eget certifieringssystem, Revaq. Detta innebär
emellertid ett otillräckligt skydd mot de uppräknade föroreningarna.
Gränsvärden och därmed kontroll saknas för de allra flesta
av de riskabla ämnena i slammet. De få gränsvärden som
finns är utformade så att så gott som alla slam blir godkända.
Ändå har införandet lett till att LRF slopat sin bojkott
mot avloppsslam på åkrarna.
Det hela har underlättas av det stigande
priset på konstgödsel.
Okunnighet hos politiker
och ansvariga myndigheter om vilka föroreningar och giftiga
ämnen som avfallet innehåller är oroande men inte förvånande
med tanke på mängden olika substanser som finns där, varav
många dessutom ännu är okända.
Att använda värdefulla restprodukter
i växtodling skulle kunna vara ett klokt utnyttjande av
samhällets resurser om det skedde på ett ansvarsfullt
och säkert sätt. Men det som nu sker är i många fall frågan
om ren och skär deponering av avfall, där vår odlingsmark
får tjäna som soptipp. Ett minimikrav är att de nyttiga
ämnena skall utgöra den stora huvuddelen, medan de främmande
ämnena skall utgöra en mycket liten del. Ett kretslopp
utmärker sig av att samma ämnen som tagits upp ur åkermarken
skall återföras – men inget annat.
Just tillförsel av metaller
är särskilt allvarlig eftersom dessa aldrig kan tas bort
i efterhand, utan odlingsmarken är förorenad för all framtid.
Varje generation skall lämna över en odlingsmark med samma
eller bättre kvalitet än den de en gång ärvde.
Kadmium som exempel
Kadmiumfrågan visar behov
av omedelbara åtgärder. På senare tid har problemen med
denna giftiga tungmetall accentuerats. EU:s organ för
livsmedelssäkerhet har under våren 09 skärpt gränsen för
tolerabelt intag till en tredjedel jämfört med tidigare.
Är modersmjölkersättning och annan barnmat så litet förorenad
av kadmium att de klarar de nya kraven från EU?
Man har också nyligen visat
att det dels finns ett samband mellan intag av kadmium
och risk för cancer i livmoder hos kvinnor efter klimakteriet
samt cancer i prostata hos män. Ny forskning från Karolinska
Institutet visar också hur kadmium griper in i olika processer
under graviditeten.
Samtidigt finns oroande
tecken på att kadmiumtillförseln till vår odlingsmark
inte minskar, vilket är nödvändigt, utan i stället ökar.
Gödselindustrin garanterar inte längre att den vanligaste
gödseln i svenskt jordbruk innehåller låga kadmiumhalter.
Avfallsintressenterna har lyckats bryta ned motståndet
mot spridning av restprodukter med förhållandevis mycket
höga kadmiumhalter. Ingen myndighet griper in. Tvärtom
arbetar Naturvårdsverket med en aktionsplan för ökad spridning
av avloppsfraktioner på åkermark.
Livsmedelstillverkarna har makt
Livsmedelstillverkarna intar
en avgörande position mellan konsumenterna och lantbrukarna.
Syftet med detta initiativ
är att förmå svenska livsmedelstillverkare att avvisa
all avfallsdeponering i vår livsmedelsproduktion.
I gengäld kommer detta att
belönas med ökad tilltro och val av svensktillverkade
produkter. Det är en förhoppning att de svenska livsmedelstillverkarna
ställer sig bakom initiativet "Ren Åker Ren Mat".
Bakom "Ren Åker Ren Mat"
står både organisationer, föreningar, företag, forskare
och enskilda. Det finns också ett vetenskapligt råd som
skall fälla avgörande i besvärliga avvägningar.
Referenser:
-
Petersson G, 2009, "Certifiering –
risk för MILJÖGIFTER från SLAM till åker och livsmedel"
(Rapport till Cancer- och Allergifonden, Tillämpad biokemisk
miljö- och hälso-forskning). Se
http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/90240.pdf
-
Eriksson J, 2009, "Strategi för att
minska kadmiumbelastningen i kedjan mark-livsmedel-människa"
(Rapport MAT21 nr 1/2009). Se
http://www-mat21.slu.se/publikation/pdf/Mat21%20nr1%202009.pdf
-
European Food Safety Authority, 2009,
"EFSA sets lower tolerable intake level for cadmium
in food" Se
http://www.efsa.europa.eu/EFSA/efsa_locale-1178620753812_1211902396263.htm
-
Naturvårdsverket och IVL, 2008, "Datavärdskap
screeningdata" (Om läkemedelsrester och hormoner i slam
m m). Se
http://www3.ivl.se/db/plsql/dvss_prov_w$b1.actionquery?p_unders_id=42
--
Frågor om
initiativet vänd dig till : Lena Jarlöv,
lena.jarlov@renakerrenmat.se
Hemsida: www.renakerrenmat.se
September 2009
|
